Elinstallation vid ombyggnad av kontorslokal i Näsbypark

Vid ombyggnad av kontorslokal i Näsbypark dras elanläggningen ofta om för att passa ny rumsindelning, fler arbetsplatser och uppdaterade krav på belysning, uttag och datamatning. I lokaler som tidigare haft annan planlösning räcker befintliga grupper sällan till när glaspartier, mötesrum, pentry eller nya skrivbordszoner byggs in, och därför behöver både central, kabeldragning och placering av installationer ses över tidigt i ombyggnaden.

Beskriv ditt projekt

Så planeras elen när kontorsytan byggs om

En fungerande kontorsinstallation börjar med att den nya planritningen läses mot den befintliga elanläggningen. Då kontrolleras hur många grupper som redan finns, om centralen har ledigt utrymme och vilka delar som behöver behållas eller flyttas. I kontor förekommer det ofta undertak med kabelstegar, men i äldre lokaler syns även ingjutna rör, utanpåliggande kanaler och äldre centraler med begränsad reservkapacitet. Därför märks uttag, belysningspunkter, strömförsörjning till skrivbordsplatser, armaturzoner och eventuella anslutningar för ventilation, dörrmiljöer och pentry ut innan rivning och återuppbyggnad tar fart.

Placering av uttag, data och arbetsplatsmatning

Arbetsplatser kräver sällan bara ett vägguttag. I stället läggs ofta dubbla eller fyrdubbla uttag per skrivbordszon, kompletterat med separat matning för skärm, laddning och kringutrustning. Där golvboxar passar bättre än väggmonterade uttag planeras genomföringar i rätt läge innan golv läggs igen. Kabelkanaler dras ofta i bröstningshöjd längs vägg eller i undertak ned till pelare och glaspartier, medan konferensrum brukar få egna uttag för skärm, videoutrustning och bordsanslutning. För att undvika överlast delas förbrukningen upp på flera grupper, och märkning i central och vid uttag gör senare service enklare.

Belysningen anpassas samtidigt till hur ytan används. Allmänljus i öppna kontorsdelar byggs ofta med LED-paneler i format 600 x 600 mm eller linjära armaturer som följer korridorstråk och arbetszoner. I mötesrum kompletteras det ofta med dimring, och i entré, pentry eller samtalsrum väljs armaturer med annan spridningsbild än ute på den öppna ytan. Närvaro- eller frånvarostyrning kopplas in där det ger rimlig funktion, särskilt i wc, förråd och passager. Dimensionering och utförande behöver följa Elsäkerhetsverkets krav, och fasta elinstallationer ska utföras av behörig elinstallatör.

Hitta rätt hjälp för arbetet

Utförande i etapper för att passa andra delar av ombyggnaden

Elinstallation i kontorslokaler samordnas tätt med snickeri, ventilation, glaspartier och ytskikt. Först friläggs de delar som ska bort, därefter dras nya rör, flexslang, kablage eller kanal beroende på väggtyp och takuppbyggnad. Gipsväggar får ofta infällda dosor, medan betongväggar och befintliga installationsschakt kräver annan lösning. I undertak hängs kablage upp separat från ventilationskanaler och sprinkler, med ordning i sträckning och infästning så att senare service kan ske utan att andra system störs. Om en undercentral byggs ut brukar extra moduler lämnas fria för kommande förändringar i lokalen.

Provning, märkning och kontroll

När uttag, brytare, armaturer och fasta anslutningar är på plats genomförs kontroll av isolation, skyddsledare, jordfelsfunktion där sådan finns samt kontinuitet i anläggningen. Gruppförteckning uppdateras så att varje del av kontoret går att identifiera utan felsökning i efterhand. I lokaler där undertak stängs igen innan slutmontage dokumenteras dragningar och kopplingspunkter löpande, eftersom framtida ombyggnader annars blir onödigt tidskrävande. Arbetsmiljöverket påverkar också upplägget när arbete sker från stege, ställning eller saxlift i högre rumshöjder, vilket gör att etappindelning och tillträde behöver fungera ihop med övriga yrkesgrupper.

Tekniska delar som ofta ingår i den här typen av lokal

I en kontorsombyggnad ryms mer än vanliga vägguttag. Pentry brukar få separata matningar för kyl, diskmaskin, mikrovågsugn och kaffemaskin. Mötesrum får ofta tomrör eller framdragna anslutningar för skärm, ljud och bokningspanel. Nöd- och hänvisningsarmaturer kan behöva flyttas när väggar ändras, och passersystem eller elslutbleck kräver samordning med dörrleverans. Där ventilationen byggs om tillkommer ofta matning till nya aggregatdelar, spjäll eller styrkomponenter. Belastningen på anläggningen förändras då snabbt, vilket gör lastbalansering mellan faser viktig även i relativt små lokaler.

Materialvalen styrs av lokalens skick och hur installationerna ska synas. Infällda lösningar ger ett rent uttryck i nybyggda gipsväggar, medan vit kanal, aluminiumkanal eller svart utanpåliggande montage ibland passar bättre i befintliga kontor där stora ingrepp i stomme och ytskikt ska undvikas. Kabelarea väljs efter belastning och ledningslängd, och i många kontorsdelar används 3G1,5 eller 3G2,5 för vanliga kraftinstallationer medan grövre matningar krävs till undercentral eller pentrygrupper. Där många arbetsplatser samlas på liten yta planeras fördelningen noggrant så att samma grupp inte belastas av all utrustning under en och samma arbetsdag.

Skicka din förfrågan